Carina Forsbergs framgångar

Carina och Ale Forsbergs hundar genom åren
(Minnesanteckningar av Carina Forsberg, våren 2001)

Mitt hundintresse tog sin början med en liten släthårig foxterrier tik vid namn Lita, vi spelade boll och jagade skator tillsammans. Hon lärde mig mycket, det brukar terriers göra. Mitt hjärta svämmar över för terrierhundar, riktiga terriers. Man dresserar inte en terrier man umgås med dom. Helt underbara hundar. Efter många år köpte jag Gerdalens Barras av Elfride Lampe. Den hunden var den utmaning, en alltför stor utmaning. När han fyllde fyra år sålde vi honom till polisen, där han snabbt gjorde karriär. Nästa hund blev SLCH korad Kurants Meteor (Arco), efter korning och ett tjänstehundstest på Hundskolan köpte Sven Järverud honom.

På bilden ser du Carina med Staijna.

Carina Forsberg med
SELCH SLCH SBCH KORAD Kurants Staijna
Ale Forsberg med
SELCH SLCH KORAD Belinda

1980 kom SLCH SELCH Korad Kurants Belinda till oss, en helt fantastisk tik med en personlighet nog ingen och allra minst vi glömmer.
Trots att hon bröt sitt ben som valp och trots att hon blev stelopererad samt att hon inte kunde böja det riktigt, så låg hon vid flera elitspårtävlingar över 600 poäng och det utan hoppmomentet. Belinda blev vid 15 månader och 1 vecka SLCH (yngst i Sverige sas det), och samma år (1982) deltog hon vid SM i lydnad i Stockholm. Hon blev under sina tävlingsår årets klubbhund några gånger, klubbmästare i drag 1983, SM i lydnad, tävlade i Ekl med cert i spår och Hkl rapport.
Belinda fick både bruksavelpris och Korningsdiplom för sina avkommor. Hon dog fjorton år gammal, lika glad som den dag hon föddes.

SBCH SLCH SELCH Korad Kurants Staijna
Efter SBCH Silverpilens Ädel och SLCH SELCH Korad Kurants Belinda.
SLCH vid 17 månader och SBCH i rapport och spår.
Tjänstehundcert tog hon 1982 och hon deltog i tre Tjänstehund-SM samt tog ett flertal medaljplaceringar i Tjänstehund-DM. Staijna blev dessutom även räddningshundutbildad.

Hon blev Årets hund på Marknadsskallet i Åsele vid två tillfällen. Staijna deltog i 6 SM och 2 NM i bruks och Tjänstehund bevakning. Nordiska mästerskapen i lydnad, 1982 i Moelv Norge. Det var fantastiskt att ha kvalat in, tävlingen gick inomhus med flera ovanliga moment och med en tävlingsledare som gick med under momenten. Det var en speciell känsla att få tävla tillsammans i ett lag, vi mot dem och alla gjorde sitt bästa.
Under sin tävlingskarriär tog hon 12 cert i rapport.

1985 Svensk Bruksprovschampion i Rapport
Marknadsskallets bästa Lydnadshund
NM-delt. i Lydnad
Tjänstehundscertifikat, Bevakningshund
DM mästare i Tjänstehund/Bevakning
1986 SM-delt. i Rapport
SM-delt. i Tjänstehund/Bevakning
Vinnare av Triangelapporten Lycksele-Umeå-Örnsköldsvik
NM-delt. i Lydnad
1987 SM-delt. i Rapport
NM, uttagen med utgick pga. löpning 2 dgr innan avresan
SM-delt. i Tjänstehund/Bevakning
1988 SM-delt. i Rapport
NM-GULD i Oslo

Det vi minns mest är NM tävlingen i lydnad i Moelv med Tjänstehundsbevakningsprovet dagen efter. Vi åkte direkt efter tävlingen och körde via Dalarna som var översvämmat, så färden tog hela natten. Vi hade bråttom för vi skulle tävla i Tjänstehund bevakning i Sundsvall på morgonen. Vi kom fram lagom till uppropet. Staijna rastades och fick lite mat av Ale samtidigt som jag sprang in och anmälde mig. Hon vann DM i Tjänstehundbevakning och kvalade in till Tjänstehunds-SM. Hon sov länge dagen därpå, och det var hon värd. Ingenting kunde påverka den hunden, vare sig långa bilturer, åska eller regn.

SM i rapport i Ronneby i Blekinge är väl den mest väl genomförda och tjusiga tävling vi varit med på. Lydnadsplan delvis inom ett parkområde, uppvisning av Draken, luftballonger och perfekt administration. Den sämsta och värsta var nog SM i Umeå, den regnade bort och fungerade illa. Rapporten började klockan sex på morgonen och slutade fem på eftermiddagen, i störtregn satt vi hela dagen under en gran och hundarna låg i provisoriska granhyddor eller under paraplyer.

När Staijna dog ville vi inte ha någon fler schäfer. Hon var den hund man bara får en gång. Hon hade allt en stjärna ska ha, det lilla extra som gjorde att hon lyckades med det mesta. Hon var en stillsam och lite allvarlig hund med en utpräglad tävlingsinstinkt och ett fantastiskt ”löphuvud” i skogen, hon var snabb på rapporten.
Hon lämnade många fina och väl bevarade minne efter sig. Hela hennes kull tävlade i elit, Lena Söderlunds Smaragd, Jan Gyllenstens polishund Sacco och Lena Sjöström/Niemanns Stinta.

Vår nästa hund blev SUCH Korad Zagals Majja som var en malinois. Vi tävlade i Ekl lydnad, Lkl skydd och Hkl rapport. Majja var född 1990, en speciell hund med mycket vakt och revirkänsla. Vi tyckte väldigt mycket om henne men någon bra tävlingshund var och blev hon aldrig. Hon ville vakta sitt hem och vara familjen nära, då var hon nöjd. Att hoppa och ranta runt låg inte för henne, vilket hon också inte bara en gång visade både oss och andra. Majja blev överkörd av en bil och måste tyvärr avlivas på grund av en allt för svår skada.

Det blev en schäfer till, goda glada Korad Raskabo Häxa. Född 1993 efter Kargalandets Love och Passats Biggie.
Hon är en mycket intelligent hund som verkligen njuter av träning. Hon har en stor arbetskapacitet, vilket man inte kan säga om hennes åldrande matte. Hunden får inte komma till sin rätt på tävlingsbanan men vi har så mycket annat roligt ihop och som det heter, det brukar ju våras igen…

Häxa tävlar i Ekl rapport med certp, Hkl spår och Ekl lydnad. Hon är en mycket älskvärd hund som tar plats och både syns och hörs. Hon är rolig och bjuder verkligen på sig själv, vi hoppas att vi har många år kvar tillsammans.