NM-lydnad
(Artikeln publicerad i 100pport 2/87)
Örnsköldsviks Brukshundklubb kvalade in med 3 ekipage, 2 ordinarie och första reserven till 1986 års NM i lydnad.
Det var Thure Berglund med schäfern Gerdalens Janko, Kjell-Arne Andersson med malinoisen Zvärta och Carina Forsberg med schäfern Kurants Staijna. Svenska och Norska landslaget deltog med 10 ekipage vardera och det Finska deltog med 4 ekipage. Danmark kunde tyvärr aldrig delta pga. karantänsbestämmelserna.
Tävlingen hölls i Stockholm i Älvsjös mässhallar ihop med SKK´s Stora Stockholmutställning 13-14 december 1986.
Lydnadsplanen var ett målat betonggolv som var hårt och halt. Där ”hopp-apport”-momentet utfördes var det en nålfiltmatta utrullad för att förhindra sträckningar. Tävlingen var upplagd så att man började med platsliggning, därefter kördes de tre första momenten, fritt följ, platsläggande under gång och inkallning med stå och ligg, dvs. avd 1. Den hund som hade lägsta poängen från avd 1 fick starta först i avd 2 som bestod av rutan, hopp-apport och metallapporten. På så sätt hölls spänningen vid liv hela tävlingen eftersom den som hade högsta poängen fick gå sist. Avd 3 bestod av vittringsprov, fjärrdirigering och helhetsintryck. Det var tre domare, en från Sverige, en från Norge och en från Danmark. Det högsta och lägsta betyget ströks.
Tävlingen startade tidigt på söndagsmorgonen med platsliggning. 24 stycken hundar skulle läggas samtidigt. Redan där blev det problem för vissa, pga. att hundarna lades i U-formation och de tappade kontakten med sin förare då dessa gick utom synhåll på ett för hunden ovanligt sätt. Två av de svenska favoriterna, Bianka Akea reste sig och Hera satte sig och tappade därmed sina segerchanser.
Därefter genomfördes avd 1 med genomgående bra resultat. När avd 2 startade hade även utställningsfolket vaknat så att det blev en hel del yttre störningar från närbelägna utställningsringar. Det märktes allra tydligast när hundarna skulle dirigeras till rutan som låg i utkanten av vår lydnadsring. Efter att avd 2 var avslutas kunde man ana åt vilket håll de första placeringarna skulle gå. En svensk och tre Norrmän låg jämt inom bara någon poäng.
Avd 3 startade och det gick skapligt för alla hundarna och det blev mer och mer folk på läktaren och runt ringen ju mer det närmade sig de främsta ekipagen. När alla gått sin lydnad var det två hundar som stod på samma poäng. Det var Sveriges Nils-Rune Larsson med bordercollien Kroksjöns Sonja och Norges ekipage Jörgen Stiansen med schäfern L-zico. Enligt SKK´s regler ska då momenten fritt följ, inkallning med stå och ligg och rutan göras om för att kunna kora en nordisk mästare i lydnad.
Först ut på plan var Jörgen Stiansen med L-zico och på det sätt som de genomförde momenten fanns det inget att dra ner på.
Min egen kommentar är att jag aldrig någonsin sett en sådan suverän lydnad på någon hund, förutom då Nils-Runes bordercollie Sonja, som var likvärdig då de genomförde momenten på samma övertygande sätt.
Vid sluträkningen var det två stycken Nordiska mästare i lydnad, det gick ej att skilja dem åt. Fullt rättvist.
Resultat:
1. Nils-Rune Larsson, bordercollie Sonja, Sverige
1. Jörgen Stiansen, schäfer L-zico, Norge
2. Roy Sörensen, goldenretr. Viggo, Norge
3. Unn Kroghen, bordercollie Santo, Norge
Platserna 4-6 belades av Norska ekipage
7. Kjell-Arne Andersson, malinois Zvärta, Sverige (ÖBK)
14. Thure Berglund, schäfern Gerdalens Janko, Sverige (ÖBK)
//Kjell-Arne Andersson